Våra pilotprojekt

Vilka utmaningar ser Forum för Välfärd inom svensk sjukvård?

Den svenska hälso- och sjukvården fungerar överlag bra och Sverige hamnar bra i internationella jämförelser. Senast i den nypublicerade EU-rapporten ”Eurohope – European health outcomes, performance and efficiency” kommer Sverige sammanlagt på första plats avseende behandlingen av fem olika sjukdomstillstånd. Inom ytterligare ett antal viktiga områden tillhör Sverige de främsta länderna i världen – vi har till exempel den femte lägsta spädbarnsdödligheten och den sjätte bästa överlevnaden i cancer.

Men det finns också viktiga områden där svensk sjukvård inte är lika framstående, och till de främsta utmaningarna inom svensk hälso- och sjukvård hör:

  • Bristande tillgänglighet
  • Osammanhängande vård och otillräcklig personorientering
  • Lågt fokus på det preventiva arbetet
  • Den svenska sjukvården har också utmaningar på kostnadssidan. Enligt OECD:s beräkningar ökade Sveriges årliga totala sjukvårdskostnader från 185 till 331 miljarder kronor mellan 2000-2011 vilket i nominella termer är en ökning motsvarande 5,4 procent per år (justerat för inflation ca 3,8 procent).

För att bemöta utmaningarna i svensk sjukvård kommer det att krävas många olika typer av åtgärder, och Forum för Välfärd (FfV) tror att en viktig gemensam faktor är en ökad personorientering av vården och hälsoarbetet. Vi har identifierat tre områden där riktade insatser skulle kunna leda till betydande förbättringar inom svensk sjukvård. För att belysa dessa lanserade vi under våren 2014 tre pilotstudier med personorienterat fokus.

  1. Riktad prevention av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar
  2. Vertikalt integrerad vård
  3. Patientnära tekniklösningar

Piloterna planerades och genomfördes i samråd med forskare vid Karolinska Institutet (KI) och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) med expertis inom respektive område och de bygger på tidigare exempel och forskning. Det lokala sjukvårdssystemet, främst SLL, Södertälje sjukhus och vårdcentraler i Södertälje, var också viktiga samarbetspartners i genomförandet av pilotstudierna.

En gemensam nämnare för de förbättringar som piloterna syftar till är en ökad personorientering inom svensk vård. Undersökningar visar att patienter i Sverige i högre grad än i andra länder upplever problem som en följd av otillräcklig samordning inom vården. Svenska läkare engagerar i lägre utsträckning sina patienter i beslutsfattandet kring sin vård och hälsa än i jämförbara länder. Detta trots att det finns belägg för att en perosonorienterad vård ger bättre hälsoresultat, nöjdare patienter och lägre totala hälso- och sjukvårdskostnader.

Vad är personorienterad vård?

  • I en personorienterad vård är patienten en person med resurser och förmågor att ta eget ansvar i sin egen vård
  • Patienten ska vara en aktiv part i den vård som planeras i samarbete med vårdprofession

Sveriges totala hälso- och sjukvårdskostnader ökar för varje år och beror i huvudsak på växande efterfrågan och på tillgång till vård i kombination med svag produktivitetsutveckling. Den ökade efterfrågan i svensk sjukvård bottnar huvudsakligen i två faktorer:

  1. Ökade förväntningar i takt med ökat välstånd. De ökade förväntningarna kan också relateras till att vårt värdemedvetande begränsas då individen själv står för en mycket liten del av de direkta kostnaderna för den vård man konsumerar.
  2. Ökad sjukdomsbörda som till en del beror på en åldrande befolkning – antalet individer över 65 år förväntas stiga från cirka 1,9 miljoner idag till 2,3 miljoner år 2030 (SCB). På samma tid beräknas försörjningskvoten i Sverige – det vill säga antalet medborgare i icke arbetsför ålder per medborgare i arbetsför ålder – stiga från 0,71 till 0,83. Sjukdomsbördan ökar också i takt med att allt fler drabbas av livsstilssjukdomar, såsom typ 2-diabetes och högt blodtryck. Dessa sjukdomar orsakas i stor utsträckning av ohälsosam livsstil med bristande fysisk aktivitet och osund kosthållning.

Den ökade tillgången till svensk vård bottnar också huvudsakligen i två faktorer:

  1. Suboptimal allokering av resurser. Ersättningssystemen mäter och ersätter insats snarare än värde och gör att det typiskt sett är ekonomiskt bättre för en vårdgivare att få besök av samma patient flera gånger än att lägga mer tid och resurser vid ett besök.
  2. Ökade enhetskostnader för vård. Den medicinska utvecklingen av ny avancerad medicinteknik går ständigt framåt med nya terapier och behandlingsmetoder. Att svensk sjukvård i hög utsträckning implementerar den avancerade, högteknologiska medecintekniken är positivt och kan minska mänskligt lidande och sjukdomsbörda. Men innovationsstrategierna syftar i högre utsträckning till att förbättra de medicinska resultaten än att öka kostnadseffektiviteten. Det innebär att de medicinska resultaten blir bättre, med däremot inte att kostnaderna alltid blir lägre.

Diagram efterfrågan och tillgång

FfV kommer att publicera resultaten från pilotstudierna våren 2015 i takt med att de färdigställs. Vi kommer också att rapportera om hur angreppssättet skulle kunna användas i den bredare svenska sjukvården. Vi hoppas att detta kommer ses som ett värdefullt bidrag till debatten om hur den redan välfungerande svenska hälso- och sjukvården kan utvecklas vidare.

Under våren 2016 initierades arbetet med vår fjärde pilot som drivs i samarbete med Aleris Specialistvård Bollnäs och Aleris Hälsocentral Bollnäs, kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Region Gävleborg. Syftet med piloten är att lösa samordningsproblematiken genom att koordinera och kommunicera kring patientens vård och omsorg.